Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige.
Föräldraalienation innebär att ett barn tvingas välja bort en förälder, som det tidigare haft en nära relation till, utan att det föreligger någon saklig grund för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns påverkan på barnet. Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel och om att barn som utsätts löper risker på både kort och lång sikt.
Familjer där föräldraalienation förekommer utgör en delgrupp bland dem som befinner sig i svåra vårdnadstvister. Familjedynamiken uppträder och beforskas inom olika kunskapsfält som socialt arbete, psykologi och juridik. Forskningen om föräldraalienation har ökat mycket kraftigt under senare år. För att barn och familjer som är indragna i alienation ska kunna få hjälp behöver professionella som möter dem ha kunskap om fenomenet och kunna skilja på föräldraalienation och berättigade avståndstaganden.
Anna Lytsy är journalist och författare sedan 30 år. Christina Bergenstein är advokat med 25 års erfarenhet av brottmål och familjerätt.
Boken Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenhet
Nästan en fjärdedel av alla barn i Sverige har separerade eller skilda föräldrar. En ny avhandling inom sociologi har tittat närmre på hur en separation påverkar barns mående och hälsa, i barndomen och senare i livet. Det hänger framförallt på hur mycket barnet får umgås med bägge föräldrar, och på om det finns konflikter.
Forskning har tidigare visat att barn till separerade föräldrar, generellt sett, mår sämre än barn som bor med bägge sina föräldrar, både i barndomen och vidare upp i vuxen ålder. Hur barnen bor efter separationen spelar in i detta. Det vill säga om de bor mestadels eller enbart med en förälder, eller växelvis; alltså lika mycket hos bägge föräldrarna.
Historiskt sett har det varit vanligast att barn till separerade har levt ihop med sin mamma, medan de inte har träffat pappan så ofta. Men så är det i regel inte idag då ungefär vart tredje barn till separerade par faktiskt bor varannan vecka hos vardera förälder.
Men denna på flera sätt positiva normförändring har ändå stött på kritik. Vissa hävdar att detta varannan vecka-boende är jobbigt för barnen. Men det verkar inte stämma, åtminstone inte bland barn i genomsnitt.
LÄS OCKSÅ: 10 tips för att vårda
"Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter".
Faktabok om föräldraalienation. Medförfattare: Christina Bergenstein.
Norstedts Juridik.
Bokens förord:
När ett barn tvingas välja bort en förälder som det tidigare haft en nära relation till, utan att det finns någon saklig grund för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns påverkan så finns det ett namn på det som sker: föräldraalienation.
Den enskilt viktigaste saken att känna till om föräldraalienation är att det är en form av psykisk barnmisshandel.[1] Den internationella expertisen är enig om det, vilket läsaren av den här boken kommer att se. De svenska forskare och kliniker som intervjuas ger också en samstämmig bild: föräldraalienation är psykisk misshandel. Barn som utsätts för alienation löper risker på både kort och lång sikt, för att till exempel drabbas av sådant som ångest, depression, svårigheter att ha nära relationer, anpassningssvårigheter och störd verklighetsuppfattning.
Vad som också är viktigt att veta om föräldraalienation är att det finns avsevärd internationell kunskap om fenomenet: både forskning och klinisk, väl
När ens förälder stöter bort en..
Ska försöka fatta mig kort trotts lång historia. Har en yngre bror som alltid blivit behandlad bättre och mina föräldrar har gjort mig så ledsen flera gånger. Han har alltid varit deras ögonsten sen vi var små. Kan skriva en hel bok om saker som hänt som gjort mig ledsen. Jular där tiderna alltid rättats efter när min bror och hans familj kan komma ska jag och mina barn komma får vi ta det vi vill ha och värma i micron om vi inte kan komma just när han kommer, mina föräldrar har alltid åkt till honom när han fyller år eller hans barn eller hans tjejs barn men dom kommer aldrig när jag eller mina barn fyller år, hans barn har alltid fått en varsin vecka ute på landet varje sommar och mina blir inte ens tillfrågade nej mina barn är inte jobbiga på något sätt det säger allaNär jag hade som tuffast och var ensamstående när mina barn var små så fick jag ingen hjälp av mina föräldar min mamma sa bara att jag får skaffa foste
Att varje barn ska ha rätt till god relation med båda sina föräldrar är en grundpelare i argumentationen vid umgängestvister. Oavsett föräldrarnas konflikt ska barnen ha rätt att, opåverkat av föräldrarna, få träffa och tycka om sin andra förälder. Barn kan hamna i lojalitetskonflikter och ha svårt att uttrycka en längtan efter den förälder de inte bor med. Därför är det mycket ovanligt att svenska domstolar utesluter allt umgänge mellan barn och deras förälder. I svensk praxis är det tydligt att det i de allra flesta fall anses vara bäst för barnen att ha en relation med båda sina föräldrar.
Ju äldre barn blir desto större vikt läggs vid deras vilja. Detta ter sig naturligt då ju äldre och mognare ett barn blir desto mer inflytande och bestämmanderätt får de.
Hur ska man då ställa sig i de fallen när ett barn inte vill träffa den ena föräldern?
Är det fråga om att barnet uppenbart far illa hos den andra föräldern är det självklart så att barnet inte ska tvingas träffa den föräldern. Varje förälder har ett ansvar att skydda barnen från det som kan skada barnen. Att barnen är trygga är således viktigare än barnets rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Det