Det kontantlösa samhället &#; så ser det ut
Vi rusar i hög fart mot ett kontantlöst samhälle. De senaste siffrorna från Riksbanken visar att endast 13% av svenskarna använder kontanter någon gång i månaden. Riksbanken är för övrigt på gång att introducera en egen e-krona, så vår centralbank är i högsta grad medverkande till att fasa ut de klassiska betalningsmedlen.
Det finns dock fortfarande gott om sedlar och mynt i cirkulation i Sverige. Mängden minskar emellertid stadigt och vi närmar oss ett läge då fler och fler handlare kommer att börja neka betalning i kontanter. I detta läge kommer vi att börja rusa ännu snabbare mot det kontantlösa samhället.
I den här artikeln ska vi titta närmare på tre saker, nämligen:
- Kännetecken för ett kontantlöst samhälle
- Fördelar med en ekonomi utan kontanter
- Nackdelar med att inte kunna använda kontanter
Vad är det kontantlösa samhället?
Ett helt kontantlöst samhälle kännetecknas av att sedlar och mynt inte kan användas som lagliga betalningsmedel. I viss mån kan man säga att vi redan är där eftersom den som har skatt att betala inte kan erlägga den med kontanta medel. Det är just möjligheten att kunna betala skatt med sedlar oc
Om några år riskerar Sverige att i praktiken vara kontantlöst. Varningen kom förra året från forskare vid KTH, Copenhagen Business School och riksbanken. 24 mars beräknas det inte längre vara lönsamt för handeln att ta betalt i kontanter, och kan hälften av affärerna ha slutat hantera sedlar och mynt över huvud taget. ”Utvecklingen mot ett samhälle där kontanter spelar en mycket marginell roll går i rasande takt”, varnade forskarna.
Det är en farlig utveckling. Kontanter kan inte hackas och de lämnar inga spår, vilket gör dem överlägsna i frågor om cybersäkerhet och personlig integritet. Mycket riktigt vill en klar majoritet, även bland unga, ha möjligheten att fortsätta betala kontant i framtiden – och majoriteten växer sig större. Enligt en undersökning i mars är 72 procent negativa till ett kontantlöst samhälle.
Samtidigt utgör inte kontanter ens en femtedel av Sveriges handel, och ju färre kontanter, desto dyrare blir de att hantera. Nyligen uttalade Bankomat, som äger en majoritet av Sveriges uttagsautomater och i sin tur ägs av Sveriges storbanker, att staten måste ta över ansvaret för uttagsautomaterna. Annars kommer kunderna att tvingas betala själva för att ta ut k
Det kontantlösa samhället
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kontanter som betalningsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Kontanter som betalningsmedel är på väg att försvinna. Handeln med varor och tjänster grundas allt mer på betalning med kreditkort eller Swish. Parallellt pågår en kraftig nerdragning av antalet bankkontor som i stor utsträckning upphört med kontanthantering.
Nu har även det offentliga hoppat på trenden och är på väg att ta bort möjligheten att betala med kontanter på kommunala och regionala anläggningar. Detta är anmärkningsvärt då det finns ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen, mål HFD ref. 49, där det fastslås att en patient har rätt att betala med kontanter på en vårdinrättning. I domen hänvisas till riksbankslagen där det anges att det går bra att betala med kontanter. I förarbetena, prop. /, sägs att sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning. Skyldigheten kan avtalas bort men detta är alltför långtgående. Gäller det exempelvis betalning till offentliga inrättningar? Är det verkligen rimligt att en kommun tar beslut om a
Det kontantlösa samhället
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka tillgången till kontanter samt en lokal närvaro av banker och tillkännager detta för regeringen.
Klassiska sedlar och mynt blir allt ovanligare i samhället. Enligt flera experter är det dock förenat med risker att vi blir ett allt mer kontantfritt samhälle. Ur kris- och beredskapssynpunkt blir samhället sårbart om it och datakommunikation slås ut. Det påverkar vår möjlighet att betala för mat och mediciner.
Sedlar och mynt har länge fungerat som ett reservsystem som vi kan gå tillbaka till om de elektroniska betalningsmedlen slutar fungera. Eftersom allt färre svenskar använder kontanter som betalningsmedel i vardagen när vi besöker affärer och caféer då allt färre tar emot sedlar och mynt så är denna reservinfrastruktur hotad.
För tio år sedan använde fortfarande omkring 40 procent av svenskarna kontanter, men nu går vi snabbt mot ett allt mer kontantfritt samhälle. Utvecklingen påskyndades under pandemin när allt fler handlade varor på nätet.
Samtidigt behövs sedlar och mynt som ett reservsystem om andra betalningssystem slås ut. M
.