Litterär clown - ashlynx.pages.dev

Clown

För låten av gruppen Goldfrapp, se Clowns.

En clown (eng.clowne, cloine, cloyne bonnig, klumpig person, tölp; inlån från Skandinavien ^[1]), pajas är en typ av komiskartist som använder metoder som mim och slapstick för att roa publiken. Clowner är kända från England på talet.

Orden "clown", "pajas" och "pellejöns"^[2] används även i överförd betydelse för en person som har för vana att roa sina medmänniskor på ett mer eller mindre självförnedrande sätt.

Det finns flera stående rollfigurer bland de klassiska clownerna, som ofta funnit inspiration från Pajazzo, Pierrot och Harlekin vilka ursprungligen härstammar från det italienska folklustspelet, commedia dell'arte.

Det finns sedan tidigt tal en mycket populär clown i Sverige som går under benämningen Commediaclown/Teaterclown. Den stammar dels från Commedia dell'arte och dels från arbetet som grundades av regissören och teaterpedagogen Mario Gonzales regelverk. Han började utarbeta dessa under sin tid på Théâtre du Soleil. Grupper som stammar från hans arbete är i dag Schtunk och Dotterbolaget.

I Sverige och i andra länder finns sedan talet sjukhusclowner som är specialiserade art

Clownen Jac

May 18,

En bok som inärvts i hyllan - tänkte kolla, vad handlar den om egentligen? Kanske borde man läst mer Hjalmar Bergman för att förstå helheten; exempelvis Farmor o Vår Herre, som kanske ger en bakgrundsbild till Borckarna o Långsällarna o hur de levde kring Sanna-gården o Wadköping (Örebro?). Där introduceras väl den unge Jonathan Borck och hans farmor. I clownen Jac har Jonahan sen länge flytt Sverige, haft en karriär som clown i USA o lever ett dekadent liv i Kalifornien. Unge Benjamin Borck, sponsras på nåt sätt av kvarvarande familjen Långsäll, att åka över för att söka upp avlägsne släktingen clown-Jac. Det är nån slags blandning av amerikans tals dekadens, överflöd , tidigt Hollywood-betraktande, kombinerat med en ung svensk herres perspektiv. TDet gastas o festas o skrivs med mycket absurda vändningar fram o tillbaka, o storyn byggs väl mest fram av nån slags hemlighet om Jacs egentliga kärlek (o förbjudna barn?) hemma från Sannegården. Dottern ska hämtas över, samtidigt som Jacs stora comeback-turné ska planeras, men det hela slutar väl mest i pannkaka. Kanske är boken mest känd för att det ska vara nån allegori över Hjalmar Bergman själv, som kanske s

Clownen Jac

Clownen Jac är en svenskroman från av den svenske författaren Hjalmar Bergman (–). Detta är Bergmans avskedsroman, i vilken han kan sägas beskriva den mänskliga verkligheten bakom sin konst, och villkoren för konstnären i den moderna världen överhuvudtaget. Clownen Jac utgör också en satir över den amerikanska nöjesindustrin, som Bergman tidigare lärt känna under en kortare sejour som manusförfattare i Hollywood.

Ursprungligen skrevs romanen som en radioföljetong för Radiotjänst, där den också sändes hösten Bergman medverkade själv och läste det centrala avsnittet "Ur en clowns katkes" [sic] i en legendarisk utsändning (som dessvärre inte finns bevarad).

Clownen Jac, huvudpersonen, heter egentligen Nathan Borck och förekommer i romanen Farmor och vår Herre () såsom en udda medlem av familjen. Jac känner motvilja att uppträda men pressas och manipuleras ständigt av Tracbacsyndikatet som är ekonomiskt beroende av hans framgångsrika turnéer. Jac upplever en skräck inför livet och förmår med stor effekt gestalta fasa i manegen, under publikens jubel och utan att de förstår att hans skräck är äkta.

Hans känslor inför syndikatet och clowneriet beskrivs i e

O Clown: Sucessor de uma Tipologia da Máscara Cômica

Home
Artes e Música
O Clown: Sucessor de uma Tipologia da Máscara Cômica - Kleber José Dos Santos

Baixar livro O Clown: Sucessor de uma Tipologia da Máscara Cômica em ePub Pdf ou Mobi

Sinopse

Ao falarmos do clown (ou palhaço), referimo-nos não apenas a uma tradição ligada ao circo e ao teatro, mas à manifestação de um tipo cômico que tem suas raízes nas mais antigas civilizações humanas. O clown é descendente direto da tipologia da máscara do riso da antiguidade, passando pela baixa comédia greco-romana, pelo bufão da baixa Idade Média, pelo bobo da corte medieval e renascentista, pela commédia dell‘arte italiana, pelos festejos carnavalescos medievais, pelo teatro popular e religioso da renascença e por todos aqueles histriões que atuavam em praças e feiras desempenhando papéis de comicidade, apoiados na arte do improviso, nas brincadeiras, nos jogos e nas situações corriqueiras do dia-a-dia. A presente obra pode ser compreendida como um “primeiro olhar” para aqueles que desejam imergir no universo lúdico e quimérico do clown.