Det är sämre att ha mycket fett runt magen än på andra ställen i kroppen eftersom det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. I det här inlägget går jag igenom orsaker till bukfett, följderna av bukfett och de bästa sätten att åtgärda det.
Varför har man bukfett?
Bukfetma är en form av fetma som sätter sig runt magen och midjan. Det beror på fettansamling runt organen i bukhålan och runt tarmarna. Idag är bukfett ett ganska utbrett hälsoproblem till följd av för lite fysisk aktivitet och kaloririk diet.
Det finns flera olika skäl till varför man utvecklar bukfett. Orsakerna kan vara att man har höga kolesterolvärden på grund av ohälsosamma kost- och levnadsvanor. Olika typer av sjukdomar och mediciner kan också orsaka bukfetma. Ålder samt genetik spelar också in.
Både män och kvinnor kan utveckla bukfetma, särskilt när man blir äldre.
Hur mäts bukfetma?
När en läkare ska bedöma bukfetma mäter man först midjemåttet. Generellt sett räknas midjemått över 94 cm hos män och 80 cm hos kvinnor som övervikt och en ökad risk för fetma och följdsjukdomar.
Du kan själv mäta ditt midjemått för att se om du ligger i riskzonen för bukfetma. Om
Hur du blir av med kroppsfett snabbt och enkelt
Hur mycket kroppsfett ska man ha?
Hur mycket kroppsfett man ska ha anses i de flesta fall variera mellan alltifrån kön till allmänna levnadsvanor[1]. Ofta anses mellan 15% och 30% vara inom normalspannet. Kvinnor har av naturliga skäl högre grundnivå av kroppsfett. Värt att tänka på är att nivån av kroppsfett i många fall skiftar i ganska stor utsträckning mellan olika perioder.
Hur mäter man kroppsfett i procent?
Hur man mäter kroppsfett i procent är i grund och botten en matematisk fråga. Genom att dela kroppens totala fettmängd så får man ett värde som representerar kroppens fettmängd. När man därefter multiplicerar det med hundra så får man den procentuella kroppsfettmängden. Däremot finns det olika metoder för att ta reda på mängden fett i kroppen. Ett beprövat sätt är att tillämpa Arkimedes princip och försänka kroppen i vätska.
Hur mäter man kroppsfett själv/hemma?
Hur man mäter kroppsfett hemma skiljer sig åt från hur det sker på särskilda anläggningar. Som privatperson har man helt enkelt inte tillgång till den avancerade mätutrustning som annars används. Ett av de mest rättvisande sätten är att använda ett särskil
Guide: Blir du mätt på rätt sorts fett?
Fett har fått många oförtjänta rykten genom tiderna. Bland annat har det framställts som boven ensam ansvarig för viktökning och olika hälsoproblem. Så är det förstås inte. Även om fett ger mer än dubbelt så många kalorier per gram jämfört med kolhydrater och protein så är det vad vi äter totalt som räknas.
Efter reklamen: Så drar du ner på saltet – 5 tips för att äta mindre salt
Det är stor skillnad på fett och fett
Det är också stor skillnad på fett och fett. Det hälsosamma fettet är livsviktigt att få i sig, det bör absolut vara en del av en balanserad och hälsosam kost.
Mai-Lis Hellénius som är professor på Karolinska Institutet berättar att vi genom gedigen forskning idag vet mycket mer om fetter och hur de påverkar oss, men att det kanske inte ännu nått ut till gemene man. Till exempel vet man att fettet vi äter kommer in i våra celler, som vi är byggda av. Alla celler i hela kroppen.
Våra celler påverkas av vilket fett vi äter
– Cellens funktion påverkas mycket mer av fettet vi äter än vi trott. Den som stoppar i sig mer mättade fettsyror, framför allt den mest ohälsosamma – palmitinsyra, kommer väldigt förenklat utt
Transkribering av # Hur funkar fettet?
Andreas Andersson: Cecilia har intervjuat Peter Arner som är specialistläkare i endokrinologi och han också docent vid Institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska institutet. Hans forskning handlar om hur fett omsätts och regleras hos människa och vilken roll fettväven spelar vid utvecklingen av diabetes och åderförkalkning. Första frågan till honom: Varför behöver vi fett?
Peter Arner: Ja, vi måste ha någonstans att lagra, lagra energi helt enkelt. Så vi kan lagra energi för att använda sedan när vi inte har så mycket mat tillgänglig eller vi måste anstränga oss väldigt länge. Då måste man kunna frigöra energi och det enklaste är fettväven för där lagras det mesta energin. Sedan har man ju på senare år kommit fram till att fettcellerna innehåller ett, inte livsviktigt, men ett väsentligt hormon som dämpar aptiten. Leptin, heter det. Det är också nödvändigt att ha produktion av hormonet så att man inte käkar för mycket, håller nere aptiten på rimlig nivå. Men det viktigaste är nog just det här med att kunna lagra och frisätta energi.
Cecilia Odlind: Men då tänker jag direkt att om man har mycket fett, då borde man få mycke
.