Forskning om arbetsmiljön inom akademin
Mobbning och trakasserier inom akademin
Bakgrund
Mobbning och trakasserier på arbetsplatsen har varit av stort intresse under en längre tid både nationellt och internationellt. Mobbning och trakasserier kan klassas som en av de mest allvarliga arbetsmiljörisker som finns på arbetsplatsen och flertalet studier har visat dess skadliga effekter på den utsattes mentala hälsa och prestationsförmåga. Mobbning och trakasserier förekommer i alla sektorer, där akademin är en av de sektorer där förekomsten är bland de högsta. Det har visat sig att alla typer av trakasserier förekommer inom akademin där flertalet studier visar att det bland kvinnor i första hand handlar om sexuella trakasserier och bland män är främst trakasserier på grund av etnicitet.
Tidigare studier som har genomförts visar att individuella och organisatoriska faktorer som höga krav, låg kontroll, höga nivåer av rollkonflikt, dåligt ledarskap, bristande informationsflöde, samt ett negativt socialt klimat ökar risken för mobbning. Tidigare forskning har visat att de tre vanligaste riskfaktorerna relaterade till mobbning/trakasserier bland universitetsanställda var konku
Psykosocial arbetsmiljö &#; hälsa och välbefinnande
Sammanfattning
Rapporten innehåller två systematiska kartläggningar som sammanställer existerande kunskap i form av tidigare publicerade systematiska litteraturöversikter. Dessa ska bidra med underlag till frågan om vad som skapar friska och välmående arbetsplatser. De två kartläggningarna sammanställer vilken forskning som finns om faktorer av betydelse i psykosociala arbetsmiljösammanhang. Den första kartläggningen innehåller sammanställd kunskap om samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och hälsoutfall för individen eller organisationen. Den andra kartläggningen innehåller sammanställd kunskap om effekter av psykosociala arbetsplatsnära interventioner.
Resultaten visar att det finns relativt mycket sammanställd forskning om samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer i form av arbetsrelaterad stress och psykisk eller kroppslig ohälsa. Det finns även sammanställd kunskap om samband mellan arbetskonflikter eller mobbning och utvecklandet av framför allt psykisk ohälsa. Endast ett fåtal systematiska litteraturöversikter har uttryckligen undersökt och beskrivit sina fynd utifrån att psykosociala arbetsmiljöfaktor
Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin - En studie om den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskares prestation
Uppdraget
Övergripande syftet med projektet är att undersöka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön inklusive ledarskapets betydelse för medarbetares vetenskapliga produktivitet.
I uppdraget ingick att följande fyra moment skulle belysas:
- Rangordning av prestation på institutionsnivå baserat på bibliometri och erhållna bidrag.
- Rangordning av arbetsmiljö på institutionsnivå baserat på medarbetarundersökningen.
- Sambandet mellan arbetsmiljö och prestation (bibliometri, bidrag) på institutionsnivå och sektionsnivå om så möjligt.
- Vilka faktorer i arbetsmiljön är de mest betydelsefulla för prestationen?
Resultat
Det finns tydliga kluster av institutionerna med likartade bibliometriska och ekonomiska profiler. De vetenskapligt högpresterande institutionerna kännetecknas generellt av att en hög andel av tjänsten är forskningstid och av en låg till måttlig undervisningsbörda. Medan de lägre presterande institutionerna generellt har mer splittrade arbetsuppgifter (hög andel undervisning, medel till låg andel forskning, klinik).
Resultaten visar att ar
.
.