Grekisk mytologi
Ur innehållet: Gudar | Hjältar | Lexikon
De forntida grekernas myter om gudar och hjältar var navet i utvecklingen av den antika civilisationen och dess kultur. Grekerna reste tempel och inrättade festliga högtider likaså skådespel och idrottstävlingar till gudarnas ära.
Gudarna betroddes styra världsalltet, men den växande mångfald av gudar och hjältar med tillhörande myter fungerade också som moraliska föredömen. Även om det inte alltid fanns en bokstavlig tro på myterna var de betydelsefulla och de tolkades och omtolkades i symbios med förändrade världsliga omständigheter.
Hur världen skapades
Enligt den grekiska mytologins skapelseberättelse fanns Chaos före någonting annat och utgjorde världsrymden som bestod av tomhet och formlös materia. I denna uppstod jorden, Gaia, och därefter underjorden, Tartaros.
Gaia skapade himmelen, Uranos, och havet, Pontos. Uranos var make till Gaia och tillsammans fick de flera söner. Däribland Kronos som dödade sin far Uranos och blev den mäktigaste guden, men skulle själv störtas av sin egen son Zeus. Detta skedde efter ett långt krig mellan Kronos och titanerna på ena sidan och Zeus och dennes bröder på
Grekisk mytologi (LättLäst)
Grekisk mytologi är en samling berättelser.
Mytologin och dess berättelser var en del av
vardagen i Grekland under antiken.
Antiken är en tidsperiod som sträcker sig från
år före Kristus till år efter Kristus.
Det berättas om gudar, hjältar och monster
i en äventyrlig blandning.
Den grekiska mytologin har satt sina spår
överallt ända fram till idag.
I böcker, film, musik, historia, filosofi och religion.
I den grekiska mytologin styrs världsalltet av urkrafter.
Urkraften har fått olika personligheter.
Till exempel Nyx (natten), Thanatos (döden) och så vidare.
Ur dessa urkrafter har sedan fötts andra mäktiga väsen.
Till exempel titaner, gudar och monster.
Alla dessa varelser styr över människornas liv.
De liknar oss människor väldigt mycket i sitt sätt att vara.
Till exempel är gudarna avundsjuka, förälskade och slarviga.
Många av dem kan dessutom dö.
Världsalltets alla mäktiga väsen blandar sig gärna med människorna.
Kaos
Allting i den grekiska mytologin kom ur Kaos.
Det var Kaos som födde fram de första världarna.
De första som kom ur Kaos var Gaia (jorden), Nyx (natten), Tartaros (underjorden) och Erebus (mörkret).
Antikens Grekland var fyllt av en pantheon av grekiska gudar, som var och en hade en distinkt herravälde och betydelse i människornas liv. Från stadstaternas era till toppen av den hellenistiska perioden dyrkades, respekterades och sammanflätades dessa gudar med det dagliga livet, förvaltningen och ritualerna som var vanliga vid den tiden.
För att avslöja den fascinerande kulturen i det grekiska samhället – och därmed också det romerska – är det avgörande att titta närmare på gudarnas rike. Här hittar du den ultimata guiden till de mest berömda grekiska gudarna och myterna, som gräver ner sig i deras djupa inflytande på den grekiska kulturen och deras eventuella nedgång med kristendomens framväxt.
Mot slutet hittar du också en omfattande lista över de viktigaste grekiska gudarna.
Innehållsförteckning
Möt de 12 mest kända grekiska gudar
Bland de otaliga gudar grekerna dyrkade var det några som stack ut från mängden. Så spänn fast säkerhetsbältena, för nu ska vi titta på en liten introduktion av de 12 mest ikoniska grekiska gudar som dyrkades i antiken!
Zevs (Jupiter)
Zeus, den högsta gudomen och gudarnas kung i den grekiska mytologin, hade en slående li
Antik grekisk religion
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. () Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Antik grekisk religion omfattar den polyteistiskareligion som praktiserades i antikens Grekland samt den kult och de ritualer som omgav vad som idag kallas den grekiska mytologin (för en beskrivning av de enskilda grekiska gudarna se vidare denna artikel).
Den grekiska religionen saknade helig skrift och fasta doktriner vilket gjorde att nya gudar utan svårigheter kunde introduceras och att varken hädelse eller religiösa schismer existerade. De grekiska gudarna var antropomorfa och framställs ofta i mänsklig gestalt. Det fanns flera typer av gudar, bland annat olympiska och ktoniska gudar, knutna till fruktbarheten och underjorden. Även heroer kunde vara föremål för dyrkan och omges av en egen kult. Till detta kan man lägga en stor grupp av lägre gudaväsen, daimones, förknippade med somliga abstraktioner.
Till gudarna skänkte man offer som i olika kulter antingen delades mellan tillbedjarna eller brändes
.