Det spelar in att sjuksköterska är en så kallad skyddad titel. Man får till exempel inte kalla sig för läkare om man inte är legitimerad läkare enligt konstens alla regler, och har att följa de regler som riktiga läkare ska följa. Detsamma gäller polis, advokat, psykolog, psykiater, apotekare, barnmorska Och sjuksköterska. Det spelar även in att det finns många som mer än gärna vill åt det anseende som en fin titel ger, och kallar sig för saker som påminner om de skyddade titlarna utan att vara det: naturläkare, vad som helst som slutar på "coach", nästan vad som helst som slutar på "terapeut" (utom psykoterapeut som är en skyddad titel)
Att lansera nya ord för saker och ting är mestadels oproblematiskt; språket är ett socialt kontrakt, om tillräckligt många kommer överens om att ett visst ord kan beteckna en viss företeelse så är det OK. Men det finns und
Syster Frida- en bloggande sjuksköterska
Om jag förstår rätt så finns inte ordet sjuksköterska i Finland utan alla benämns sjukskötare. Om det är så, hurrar jag fyrfaldigt för svenska språket i Finland. Men hur är det på finska? Enligt googleöversättning: sjukskötare sairaanhoitajat och sjuksköterska sairaanhoitaja, bara ett "t" som skiljer, kanske toppenlätt då att använda båda, men jag vet ej vilken ev. skillnad i ordens innebörd som finns. På norska verkar det vara könsneutralt, sykepleier, hurra, i så fall, men på danska har de kanske, som i Sverige, trasslat till det - sygeplejerske. Jag är pensionerat manligt kontorsbiträde, jag får lust att skaffa slagpåse och boxhandskar för att avreagera mig på ordet sjuksköterska för manliga. Ska man tolka det som att jag bara har dåligt självförtroende för att jag endast var kontorsbiträde (eller halvkontorist, kanske)? Hur hade det varit om jag dessutom måst heta kontorsbiträderska? - Borde inte vara förnedrande enligt könsjämlikhetstänkande, men inte ens genusvetenskapare skulle väl vilja klä en liten pojke i klänning, tror jag. Det är väl där någonstans problemet finns enligt mig. I skotska nationaldräkten har man
Abstract
Den generella tendensen i det svenska språkområdet är och har varit ett könsneutralt titelbruk beträffande yrkestitlar, vilket i första hand inneburit att kvinnor övertagit ursprungligen manliga yrkestitlar. I fallet med titeln sjuksköterska är situationen den omvända, då manliga yrkesutövare istället övertagit en ursprungligen kvinnlig yrkestitel. Kring sjukskötersketiteln har en lång och livlig debatt förts sedan mitten av talet. Mot bakgrund av detta har denna studies syfte varit att undersöka hur den könsneutrala titeln sjuksköterska brukas om män i textmaterial från slutet av talets första decennium. Genom sökning dels i bloggkorpusen Bloggmix oktober , dels i en korpus med tidningstext ur Göteborgs-Posten – har bruket av titlarna sjuksköterska och sjukskötare undersökts kvantitativt. Därefter har en kompletterande kvalitativ undersökning genomförts, där tematiska drag gällande könsspecificering belysts. Slutligen har ett språkkonstruktivistiskt och genusteoretiskt perspektiv
När man pratar om en arbetsuppgift menar man ofta en praktiskt utförd handling som leder till ett resultat. Men den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad och i omvårdnaden ligger en mängd olika arbetsuppgifter beroende på patientklientelet och verksamheten som bedrivs
Svensk sjuksköterskeförening
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
”Omvårdnad omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar självständigt för kliniska beslut som erbjuder människor ökade möjligheter att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa, hantera hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och uppnå bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet fram till döden. Den legitimerade sjuksköterskan ska dessutom ha kunskap om medicinsk vetenskap och beteendevetenskap av relevansför patientens omvårdnad samt förståelse för hållbar utvecklingi hälso- och sjukvård. Arbetet ska utföras i enlighet med gällande lagar, författningar och andra styrdokument för hälso- och sjukvården.”
Tidigare var det Socialstyrelsen som utfärdade kompetensbeskrivning för legitim
.