“Should I study Nynorsk or Bokmål?” is the question Norwegian language learners often ask, as if those were two different languages. Let us destroy some myths and make things clear about Bokmål, Nynorsk, and Norwegian dialects.
Myth 1: Nynorsk and Bokmål are two different languages.
There are two official languages in Norway: Norwegian and Sami. The Sami language is used by the Samis, who are a national minority in Norway. Most of them live in Finnmark, in Northern Norway. The Sami language is very different from Norwegian as it belongs to the Finno-Ugric language family.
The second and most widely spoken official language in Norway is Norwegian. Bokmål and Nynorsk are two different standards of writing in Norwegian. Compare:
Jeg kommer snart. (Bokmål) &#; I&#;m coming soon.
Eg kjem snart. (Nynorsk) &#; I&#;m coming soon.
To understand how this is possible we have to go back in history for a moment here.
Origins of Bokmål and Nynorsk
The Norwegian language comes from Old Norse, which was a language used in Scandinavia during the Viking Era. However, with time Germanic influences spread to Northern Europe, thus taking the language with them. Later on, Norway ent
Bokmål
Bokmål är det ena officiella skriftspråket för norska, som majoriteten i Norge använder. Det andra, nynorska, studeras i skolan i hela Norge och används som förstaspråk i vissa regioner. Dessutom finns minoritetsspråk i Norge, såsom samiska, som inte är släkt med norskan.[1]
Bokmål, under namnet norska, är ett av Nordiska rådets språk vid sidan av svenska och danska.[2]
Språket skrivs med latinska alfabetet.[3]
Bokmålets bakgrund
Bokmål är idag (sedan ) namnet på den i staten Norge officiella varianten och som lärs ut till icke-norska språkstudenter. Riksmål är en inofficiell konservativ variant av bokmålets ursprungsspråk. Majoriteten av norrmännen (cirka 85–90&#;procent) skriver normalt bokmål, men det talade språket avviker i regel från bokmålet, då dialektvariationerna är stora. Man har uppskattat att cirka 20&#;procent av norrmännen talar bokmål, resten dialekt. Nynorska stämmer inte heller med en viss dialekt, utan är en kompromiss mellan dialekter. 91&#;procent av alla norskspråkiga publikationer gjordes på bokmål och 89&#;procent av tidningarna utges enbart på bokmål.
Bokmål har utvecklats från det danska skriftsp
Nynorsk
One of two official written standards for the Norwegian language
Nynorsk (Urban East Norwegian:[ˈnỳːnɔʂk]ⓘ; lit.&#;'New Norwegian')[5] is one of the two official written standards of the Norwegian language, the other being Bokmål. From 12 May , it became the state-sanctioned version of Ivar Aasen's standard Norwegian language (Landsmål), parallel to the Dano-Norwegian written standard known as Riksmål. The name Nynorsk was introduced in After a series of reforms, it is still the written standard closer to Landsmål, whereas Bokmål is closer to Riksmål and Danish.
Between 10 and 12 percent of Norwegians (primarily in the west around the city of Bergen) have Nynorsk as their official language form, estimated by the number of students attending secondary schools.[6] Nynorsk is also taught as a mandatory subject in both high school and middle school for all Norwegians who do not have it as their own language form.[7]
History
[edit]Norway had its own written and oral language—Norwegian. After the Kalmar Union, Norway became a less important part of Denmark. At that time, Danish was declared the written language of Norway
Nynorska
Nynorska (norska: nynorsk) är en av de två officiella målformer som tillsammans utgör det norska skriftspråket. Den andra målformen benämns bokmål.
Före kallades nynorskan landsmål. Landsmålet blev ett jämställt, officiellt, sätt att skriva norska genom det så kallade Sidestillingsvedtaket, ett beslut av Stortinget Nynorska blev ett alternativ till riksmålet, som skriftligen var nästan identisk med danska. Landsmål bytte namn till nynorska efter ytterligare ett beslut i Stortinget. Än i dag finns ingen ”riksnorska”, men bokmål är dominerande skriftspråk.
Historia
Nynorskan som skriftspråk utvecklades från mitten av talet. Språkpolitiskt fanns det vid denna tid ett behov av att återupprätta det norska språket, eftersom endast det danska skriftspråket hade använts under den långa dansk-norska unionstiden. FilologenIvar Aasen, bördig från Ørsta i Møre og Romsdal, drev tesen att ett genuint norskt språk hade överlevt i landets bygder utanför städerna. Det fjällrika landskapet har begränsat kommunikationen och motverkat språklig påverkan mellan olika regioner. Aasen ville undersöka språket i hela landet och företog många o
Norge mot Noreg
I en skämtteckning från , två år efter den ryska revolutionen, frågar en bolsjevik en norrman: "Vad bråkar ni om i Norge? Är det revolution?" Norrmannen svarar: "Nei, vi strider om hvordan man staver revolusjon."
Skämtet är nittio år gammalt - och den norska språkstriden ännu äldre. Ändå tvistas det än i dag om hur korrekt norska ska se ut. Lösningen för att bevara minoritetsvarianten, nynorskan, gentemot det dominerande bokmålet har varit den enklast möjliga: alla skolungdomar i landet tvingas lära sig båda språken.
Resultatet? En tredjedel av alla "naturliga" nynorsk-användare byter till bokmål före tjugo års ålder, och det finns mer än norrmän på Facebook som vill förbjuda nynorska. Utöver dem finns en rad förbund som mer eller mindre (oftast mindre) militant förespråkar avskaffande av det skriftspråk där Norge heter Noreg. Med andra ord, snudd på hundra procent av Norges 4,8 miljoner invånare har fått lära sig nynorska, men bara tio procent av dessa använder det.
Problemen med språkanpassningen började efter det att Norge frigjorde sig från det danska styret år Fram till dess hade danska varit det officiella språket. Flera olika teorier om hur ett