Projektanslag
Characterization, Surveillance and Targeting of Cancer Stem Cells
Huvudsökande:
Sten Eirik Waelgaard Jacobsen, professor i stamcellsbiologi
Medsökande:
Yenan Bryceson
Eva Hellström-Lindberg
Seishi Ogawa
Petter Woll
Lärosäte:
Karolinska Institutet
Beviljat anslag:
45,25 miljoner kronor under fem år
– Den här cellsorteraren är extremt viktig i vårt arbete, säger Sten Eirik Waelgaard Jacobsen och pekar på ett instrument kallat flödescytometer i labbet på Biomedicum i Solna.
Han är professor i stamcellsbiologi vid Karolinska Institutet och har forskat mycket om hur stamcellerna i blodsystemet bildar kroppens blodceller.
– Stamceller är livsviktiga vid normal blodbildning. En vuxen människa producerar miljoner blodceller per sekund. Stamceller är de enda celler som kan självförnya sig, och därför de enda celler som kan producera alla typer av blodceller under ett långt liv.
Med anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse leder Sten Eirik Waelgaard Jacobsen ett tvärvetenskapligt projekt som involverar fem forskargrupper. I fokus står en cancerstamcell som visat sig vara central vid blodcancersjukdomen myelodyplastiska syndrom, MD
Sten Eirik Waelgaard Jacobsen
Professor i stamcellsbiologi och regenerativ medicin
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Karolinska Institutet
Forskningsområde:
Att utforska blodstamsceller i syfte att bland annat finna mer effektiva behandlingar mot exempelvis blodcancer.
Varje sekund i livet producerar blodstamceller i benmärgen miljontals röda och vita blodceller samt en tredje typ av blodceller, som kallas blodplättar. Blodplättarna ser framför allt till att blodet vid behov kan koagulera. Men de kan också reagera på infektioner i kroppen och bli hyperaktiva.
Sten Eirik Waelgaard Jacobsen, professor vid Karolinska institutet, KI, leder en forskargrupp som studerar blodstamceller. Bland annat i friska möss och i möss som har blodcancer. Det gör de eftersom blodstamceller och blodbildning hos möss liknar människans.
Från mössen har forskarna lyckats sortera fram enskilda stamceller i syfte att karakterisera dem; och för sex år sedan nådde gruppen ett stort internationellt genombrott när de upptäckte en ny typ av blodstamceller som enbart bildar blodplättar. Troligen har också människor den nyfunna typen av blodstamceller.
– Studier som andra forskargrupper utf
Sten Eirik Waelgaard Jacobsen
Professor of Stem Cell Biology and Regenerative Medicine
Wallenberg Scholar
Institution:
Karolinska Institutet
Research field:
Exploring blood stem cells in order to find more effective therapies for blood cancer and other diseases
Every second of our lives blood stem cells in our bone marrow produce millions of red and white blood cells, along with a third type of blood cell called platelets, or thrombocytes. Above all, platelets ensure that the blood is able to clot if needed. But they can also respond to infections in the body and become hyperactive.
Waelgaard Jacobsen, professor at Karolinska Institutet (KI), is heading a research team studying blood stem cells in healthy mice and mice with blood cancer. Blood stem cells in mice are similar to those in humans, as is blood formation.
The researchers have managed to identify individual stem cells in the mice so they can characterize them. Six years ago the team achieved a major international breakthrough when they discovered a new type of blood stem cell whose sole task is to produce platelets. This newly discovered type of stem cell is probably also present in humans.
“S
Sjukdomar i blodet och blodbildande organ
| Sjukdomar i blodet och blodbildande organ | |
| Latin:morbi sanguinis et systematis haematopoietici, hæmatopathia | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD | DD89 |
| MeSH | svenskengelsk |
Blodsjukdomar är sjukdomar dels i själva blodet och dels i benmärg och lymfkörtlar, de organ som bildar blod. Till sjukdomarnas natur är de systemiska, och kan ge diffusa och flerfaldiga symtom.
Till blodsjukdomar räknas
- Olika former av tumörsjukdomar i blodet och lymfkörtlarna, Hit hör leukemi, lymfom, myelomatos och makroglobulinemi.
- Andra sjukdomar som orsakar abnorma mängder av blodkroppar, exempelvis polycytemi.
- Sjukdomar som ger brist på någon typ av blodkroppar. Hit hör anemi ("blodbrist", brist på röda blodkroppar), och brist på olika typer av vita blodkroppar som agranulocytosgranulocytopeni och lymfopeni.
- Förvärvade störningar av benmärgens blodbildning, en grupp sjukdomar som kallas myelodysplastiska syndrom eller MDS.
- Sjukdomar med stor blödningsbenägenhet, exempelvis ärftlig blödarsjuka även benämnt hemofili]. Andra typer av bristande levringsförmåga kan höra samma med lever- och njursjukdomar eller då kroppens allmä
.