Lågaffektivt bemötande
Åldrandet i sig innebär sämre förutsättningar att hävda sin självbestämmanderätt. Vårdpersonal har ett ansvar att vara lyhörda för den boendes önskemål. Det kräver att det finns en pågående diskussion över hur medarbetare kan stärka den enskildes självbestämmande.
Många äldre kan upprätthålla en god kontakt med närstående genom att fortsätta åka och hälsa på eller träffas i andra sammanhang vilket bör uppmuntras. När de boende mår bra och har en vettig sysselsättning som är planerad utifrån dennes intressen, känner personalen stolthet och tillfredsställelse samtidigt som närstående känner sig trygga med den vård som ges. Den äldre håller sig friskare. En god samverkan mellan kontaktman och närstående bygger en grund för att den boende ska få det så I bra som möjligt.
Kontaktmannaskapet är därför något som ständigt ska förbättras, förstärkas och utvecklas.
Det ska vara trivsamt för närstående att komma och hälsa på. Personalens personliga bemötande färgar stämningen. Livet är inte slut för att man flyttat till äldreboende ”man ska leva tills man dör”. De boende ska inte sitta sysslolösa. Det krävs ofta
Konflikter är vanliga i skolan och i livet. Men hur gör man för att undvika dem? Hur samlar man till exempel 40 stycken sexåringar med spring i benen på morgonen på ett lugnt och stilla sätt? Vi ska titta närmare på metoden lågaffektivt bemötande.
Vi är på Alviksskolan där vi ska prata med läraren Hanna Melin om lågaffektivt bemötande.
Vad är ett lågaffektivt bemötande?
– Det är egentligen en metod för att hantera problemskapande beteenden. Det handlar om att människor som har ett problemskapande beteende ofta har svårt att reglera sin egen affekt. Där kan vi hjälpa till eftersom affekt och känslor är något som smittar.
Vi går tillbaks till samlingen på Alviksskolan där syftet är att ge en lugn start på dagen, genom att bromsa upp barnen i flera stationer på vägen in. Här står den första pedagogen och hjälper till att påminna om att hålla nere ljudvolymen.
Hur fungerade det här innan ni började med det här strukturerade sättet att ta sig in i klassrummet?
– Innan sprang de in med världens fart och kanske rullade runt på mattan där vi har morgonsamling. De sprang med glädje men rullet blev oftast till någon slags brottningsmatch där någon blev ledsen. Här, alldeles innan vi
Vad är lågaffektivt bemötande?
Lågaffektivt bemötande är ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Det handlar om att ha förståelse om varför individen tar till problemskapande beteende. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd, kraftig stress och demens.
Vi ska sträva efter att förebygga så att individen slipper använda det problemskapande beteendet. Det handlar om att skruva i miljön, hitta vägar och sätt för att undvika problemsituationer.
Vi har strategier för att hantera problemskapande/våldsamt beteende när det väl uppstår. Vi använder metoder som inte är farliga, vi vill behålla tillit.
Lågaffektivt bemötande vilar på tre pedagogiska principer:
1. Ansvarsprincipen
Genom att fokusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situationen samtidigt som frustration och problembeteende minskar.
2. Kontrollprincipen
Vår uppgift är att hjälpa den vi möter att behålla eller återfå självkontrollen. Ofta måste vi frigöra oss från vår "vanliga" reaktion för att inte öka stressen.
3. Principen om affekt
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande är en modell för beteendestöd, ursprungligen utvecklad i Storbritannien på talet av Andrew McDonnell i arbetet med personer med autism och intellektuella funktionsnedsättningar. Modellen fokuserar på stress och välbefinnande genom att identifiera affekt som ett hinder för beteendestöd samt fokuserar på hur personer med problemskapande beteenden bemöts av stödpersoner i krissituationer. Syftet är att undvika konfrontativa situationer och upptrappning av konflikter och istället skapa en lugn miljö som grund för beteendestödjande arbete.
McDonnell identifierar fyra nyckelkomponenter i lågaffektiva bemötandemetoder inom vård och omsorg.[1] Dessa har element inom både kognitions- och beteendeområdet:
- Minskade krav och begäranden från stödpersoner för att reducera potentiella konfliktorsaker kring en individ.
- Undvikande av potentiellt affekthöjande triggers, som direkt ögonkontakt och vidrörande, samt avlägsnande av åskådare till händelsen.
- Undvikande av ickeverbala beteenden som potentiellt skapar konflikt, som aggressiva kroppsställningar.
- Utmanande av anställdas uppfattningar om kortsiktig hantering av utmanande beteenden
.
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande är en modell för beteendestöd, ursprungligen utvecklad i Storbritannien på talet av Andrew McDonnell i arbetet med personer med autism och intellektuella funktionsnedsättningar. Modellen fokuserar på stress och välbefinnande genom att identifiera affekt som ett hinder för beteendestöd samt fokuserar på hur personer med problemskapande beteenden bemöts av stödpersoner i krissituationer. Syftet är att undvika konfrontativa situationer och upptrappning av konflikter och istället skapa en lugn miljö som grund för beteendestödjande arbete.
McDonnell identifierar fyra nyckelkomponenter i lågaffektiva bemötandemetoder inom vård och omsorg.[1] Dessa har element inom både kognitions- och beteendeområdet:
- Minskade krav och begäranden från stödpersoner för att reducera potentiella konfliktorsaker kring en individ.
- Undvikande av potentiellt affekthöjande triggers, som direkt ögonkontakt och vidrörande, samt avlägsnande av åskådare till händelsen.
- Undvikande av ickeverbala beteenden som potentiellt skapar konflikt, som aggressiva kroppsställningar.
- Utmanande av anställdas uppfattningar om kortsiktig hantering av utmanande beteenden
.