Rehabilitering ryggsmärta

Ska du vila eller träna efter ryggsmärtor? Om du lider av a diskbråck, A ischias, artros eller någon annan form av ryggsmärta, är denna fråga avgörande för att effektivt lindra dina symtom.

Jag heter Anas, sjukgymnast specialiserad på ryggsmärtor, och i 13 år har jag hjälpt hundratusentals människor genom mina kontorskonsultationer och min Lombafit-gemenskap. I den här artikeln kommer jag att förklara för dig i vilka situationer det är bättre att vila och när det är nödvändigt att hålla sig aktiv.

Två typiska profiler: tyst och hyperaktiv

Innan vi svarar på den här frågan, låt oss först titta på två grupper av individer som jag ofta möter: lugn och hyperaktiva. Identifiera vilken du tillhör, eftersom din profil kommer att påverka ditt förhållningssätt.

Den lugna

Det här är människor som föredrar att vila och undvika träning. När de har ont i ryggen antar de en "vila tills de är läkta". Detta beteende kan dock få konsekvenser:

• Uppackning : Musklerna försvagas och lederna blir stela.
• Ihållande smärta : Genom att vila för mycket behandlar vi inte orsaken till problemet. När aktiviteterna återupptas kommer smärtan tillbaka, vilket leder till en ond ci

  För information om farmakologisk smärtbehandling, se behandlingsöversikt:

  Smärta, långvarig – hos äldre

  Behandlingsöversikt

  Behandlingsöversikt

  Smärtanalys och smärtbedömning

  Behandlingsöversikt

  Behandlingsöversikt

  Multimodal rehabilitering i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT) har en klar effekt på kronisk ländryggssmärta. För segmentell rörelsesmärta rekommenderas att man börjar med ett bålstabiliserande rehabprogram och multimodal rehabilitering, om det finns tillgängligt. Om förbättring efter en period av 6 månader uteblir, kan kirurgi övervägas.

  De kirurgiska alternativen är antingen steloperation (fusion) eller diskersättning med protes. Fusion kan göras antingen framifrån eller bakifrån. Eftersom rörelsen i segmentet ligger i facettlederna och disken kan steloperationen riktas mot den ena eller båda dessa komponenter. Fusion påverkar oavsett metod bägge strukturer. Vid främre operation kan man bara komma åt disken. Vid bakre operation kan både facettleder och disk åtgärdas. När man kombinerar bakre steloperation med utrymning av disken ökar risken för komplikationer under operationen utan att man har kunnat visa bättre resultat. För närvarande finns

  Kronisk smärta ー behandling som lindrar symtomen

  I Sverige lider nära en av fem av långvarig och återkommande smärta. Smärtan påverkar inte bara kroppen och det psykiska måendet ー den kan även försämra livskvaliteten. Därför är det viktigt att du med kronisk smärta får behandling på ett sätt som hjälper dig i vardagen. På Rygginstitutet är vi vana att förklara “vad är kronisk smärta” och “hur behandlas den?”. Vi behandlar allt från ryggsmärta till nackont, utmattningssyndrom och annan stressproblematik. 

  Vad innebär kronisk smärta?

  Definitionen av kronisk smärta är att du haft ont varje dag i mellan tre till sex månader. Smärtan är inte farlig, men den kan vara komplex och svår att lindra. När vi skadar oss upplever vi oftast smärta som en fysisk sensation, men sanningen är att smärtan även innehåller psykologiska och känslomässiga aspekter. 

  Kronisk smärta kan till exempel framkalla känslor som ilska och hopplöshet och även leda till ångest. Att röra sig kan göra ont vilket ofta gör att du blir mer stillasittande än vanligt, tackar nej till sociala aktiviteter och upplever att din livskvalitet försämras. För att komma till rätta med kronisk smärta krävs därför behandling so

  Ländryggssmärta (lumbago, lumbalgi) är rankad som nummer en av många sjukdomar och besvär, med flest år levda med funktionsnedsättning. Ländryggsmärta/besvär är vanligt förekommande, ofta återkommande och går oftast över av sig själv inom någon vecka. Då besvären är av återkommande karaktär söker patienten ofta stöd i primärvården och hos olika vårdgivare som fysioterapeut, naprapat, massör eller kiropraktor. Det är vårdgivarens målsättning att den som söker vård för ländryggsbesvär är så aktiv som möjligt för att kunna återgå till normal aktivitetsnivå.

  Kliniska riktlinjer för behandling ländryggbesvär rekommenderar att ta hänsyn till så kallade röda och gula flaggor vid bedömningen av patientens besvär. Röda flaggor innebär misstanke att ländryggssmärtan beror på en bakomliggande allvarlig sjukdom vilket kan betyda att det är viktigt att remittera vidare till bilddiagnostik eller annan undersökning. Gula flaggor signalerar psykosociala eller personliga faktorer som kan vara betydelsefulla för prognos om långvariga besvär (se faktaruta).

  Röda flaggor

  Historia av malignitet/cancersjukdom

  Historia av trauma/misstanke om kotkompression eller fraktur

  Förhöjd sänka eller febe

  .