Lyckta dörrar eller stängda dörrar?
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga regleras av Rättegångsbalken (RB).
Lyckta dörrar är en synonym för stängda dörrar, och båda begreppen innebär att dörrarna till rättegångssalen inte är öppna för allmänheten. Man kan ha delar av en rättegång bakom stängda dörrar, eller hela. Huvudregeln är att det råder offentlighet vid förhandlingar i allmänna domstolar (2 kap. 11 § andra stycket Regeringsformen, 5 kap. 1 § första stycket RB). Från den principen finns undantag och rätten kan besluta om lyckta dörrar exempelvis
- Om det kan antas att det kommer läggas fram en uppgift som är belagd med sekretess (5 kap. 1 § andra stycket RB),
- Om målet innefattar förhör med person som är under femton år eller någon som lider av en psykisk störning (5 kap. 1 § tredje stycket RB), eller
- När det är särskilt föreskrivet (5 kap. 1 § fjärde stycket RB), exempelvis i ärende om nåd och vissa ärenden som regleras av lagen om omvandling av fängelse på livstid
Exempel på uppgifter som omfattas av sekretess är situationer där det läggs fram uppgifter som omfattas av 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretessl
Hej, Tack för din fråga! I Regeringsformens 2 kap. 11 § stadgas att huvudförhandlingar skall vara offentliga, se Från denna regel finns dock undantag som innebär att rätten kan besluta om stängda dörrar. Följden av detta blir att allmänheten inte får närvara vid huvudförhandlingen. I 5 kap. 1 § rättegångsbalken regleras att domstolen får besluta om stängda dörrar först då det kan antas att det under huvudförhandlingen kan komma att läggas fram sekretessbelagda uppgifter, se Här är det alltså offentlighet- och sekretesslagens regler som styr, se Viktigt att komma ihåg är att det som huvudregel inte räcker att det gäller sekretess för uppgifter som läggs fram vid en domstolsförhandling för att denna skall hållas inom stängda dörrar. Det ska nämligen vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. Härigenom markeras att det ska finnas ett särskilt starkt behov av sekretesskydd. Avseende uppgifter ur ett belastningsregister gäller sekretess utan ett skaderekvisit, se 35 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen. Detta innebär att sekretessbestämmelsen är absolut, och det torde inte vara ovanligt att rätten beslutar om stäng
Domstolsförhandlingar ska i enlighet med svensk rättstradition vara offentliga i största möjliga utsträckning. Principen om domstolsförhandlingars offentlighet är av grundläggande betydelse för rättssäkerheten och för allmänhetens förtroende för domstolsväsendet. I samband med domstolsförhandling bör ett sekretessintresse därför få väga över offentlighetsintresset bara om det föreligger ett starkt behov av sekretess (se prop. / Del A s. 98). Dessa grundläggande utgångspunkter har bl.a. kommit till uttryck genom de begränsningar att hålla en förhandling inom stängda dörrar som framgår av 5 kap. 1 § rättegångsbalken och genom regleringen i 42 kap. 8 § OSL, som innebär att uppgifter som förebragts inom stängda dörrar blir offentliga när domstolen skiljer sig från målet om inte domstolen särskilt förordnar att sekretessen ska bestå. Rättens möjlighet att förordna om stängda dörrar med hänvisning till sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § OSL är fakultativ. Lagstiftaren har därmed i betydande omfattning överlåtit åt domstolen att i det enskilda fallet avgöra om en förhandling bör hållas inom stängda dörrar. Detta ska ske efter en avvägning mellan intresset av sekretess och
En tingsrätt har förbjudit all användning av elektronisk utrustning under en huvudförhandling i ett brottmål Beslutet i korthet: Inför en huvudförhandling i ett brottmål beslutade Eksjö tingsrätt att förbjuda all användning av elektronisk utrustning. I det aktuella målet var flera minderåriga åtalade och en av dem misstänktes för mycket allvarlig brottslighet. Enligt tingsrätten var förutsättningarna sådana att rätten i stället hade kunnat besluta om att hålla hela huvudförhandlingen inom stängda dörrar. JO konstaterar att tingsrättens tillvägagångssätt i och för sig varit väl förenligt med huvudregeln att en förhandling vid domstol ska vara offentlig. I beslutet uttalar JO att det endast i undantagsfall bör förekomma att tingsrätten med stöd av den allmänna bestämmelsen i 5 kap. 9 § rättegångsbalken, enligt vilken en ordförande ska bestämma de ordningsregler som behövs, går utöver vad som gäller särskilt för ljudupptagning och ljudöverföring samt elektronisk utrustning enligt 9 c och 9 d §§ i samma kapitel. Särskild försiktighet bör iakttas när det gäller att förbjuda ljudupptagning för parter och ombud samt medier. JO uttalar vidare att särskilda ordningsregler
.Stängda dörrar vid huvudförhandling
JK
JO dnr